Det var alldeles för svårt att hitta jobb för honom här och mina CSN pengar räcker inte till oss båda. Så istället för att gå runt och ha ont i magen för hur vi ska klara oss så kom vi överens om att det är bäst att han åker tillbaka till Sverige och skaffar jobb osv. Så får vi se vad som händer.
Livet känns pest och pina just nu men jag tror att vi tog rätt beslut. Det är nog bäst för oss båda.
Saknar dig redan min älskade..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar